Det här kommer att gå !

Under tiden denna veckas första turné håller på att avverkas kan jag väl berätta om ett annat litet minne jag har från en helt annan tågresa i en helt annan tid. Året var 1980 och resmålet var Paris. 20-talet skojfriska, och ibland även förfriskade, bowlare var i Frankrike och tävlade. Jag skall inte berätta allt som hände på den resan. Så mycket Internet tror jag nämligen inte att det finns.

Som närmsta sällskap hade jag LL som någonstans mellan Belgien och Danmark lyckades hamna i ett ryggskottsliknande tillstånd. För att råda bot på detta valde vi att inte åka hem till Örebro som var vår hemvist utan istället avsluta vår tågresa i Stockholm där vår gemensamme vän JvS bodde.

Flera gånger under kvällen försökte vi räta ut LL genom att hänga upp honom i armarna i diverse dörrposter och sedan försöka dra rätt kotpelaren.
- Ni har något på gång, sade LL. Men det måste nog till mer kraft.

Vännen JvS jobbade vid den tiden i Squashhallen på gamla Münchenbryggerierna i huvudstaden. Hans tanke var att om LL låg och bakade till sig i bastun medan vi lirade lite squash så skulle det gå lättare att dra rätt kotorna.

Sagt och gjort ! När jag och JvS var klara så hämtade vi LL från bastun och hängde upp honom i den kaklade mellanvägg som fanns mellan varje dusch.
Nu skulle kotorna rätt !
Må det bära eller brista !!

Efter första rycket kände LL att vi verkligen var inne på rätt spår MEN att det fattades något. Detta något var TYNGD.

”OK!” tänkte jag. ”Nu skall du få känna på tyngd”

Jag gick runt LL:s midja med mina armar och låste ihop dem. Sedan lättade jag på fötterna och lät hela min tyngd drabba LL:s rygskott.

”Ja! Bra!”, utropade LL. ”Gôtt! Den kändes skitbra” ”Skönt ! Jag känner att det här kommer att gå!”

Under LL:s kommenterande av mitt kiroprktiserande kommer det in två grabbar till. De hade spelat på banan bredvid mig och JvS och nu fick de se något i duschen som de bara kunde tolka på ett enda sätt.

Grabbarna på bilden har ingenting med Parisresan att göra!


Jag har aldrig sett två homofober duscha så snabbt. Inga andra heller för delen.

Det kändes inte att vi kunde gå ut och rädda situationen efter det genom att gå ut i omklädningsrummet och säga till dessa två speedduschare:
- Ja nu är det inte som ni tror! Vi har nämligen varit i Paris och spelat bowling!”

Men det skulle ha varit kul att veta exakt vad de tänkte när de såg två nakna män tätt omslingrade i en dusch varav den ene uppenbarligen njöt rätt ordentligt.