Skam den som ger sig.

Den sista delen på resan från Malmö gick utan några större problem. Tåget både gick i tid från Göteborg och rullade in i Åmål i enlighet med den rekommendationstabell som ibland även, men oerhört felaktigt, betraktas som en tidtabell.

Agendan för torsdagen innehöll först en sovmorgon och därefter en del jobbande. Uppdragen för WebbTV:n fortsätter att strömma in och just denna vecka var det extra kul eftersom det dök upp nya bitar i pusslet. Nu gäller det bara att se vilka som passar ihop. Då kan det bli en riktigt kul start på 2011.

På fredagen lunchade jag i trevligt sällskap och för första gången i mitt liv så lovade jag en nejlika (En riktig ! Alltså ingen kryddnejlika!) i knapphålet för att öka igenkänningsgraden. Valet föll på en djupt lila och den hade sedan avsedd effekt. Trots alla år som gått och alla liter vatten i Åmålsån som flutit under broarna i staden så verkar det inte ha påverkat oss speciellt mycket. Sådana vänner växer inte på vanliga träd!

Innan helgens resa till Skåne och nästa veckas tur till Stockholm så hade jag då rullat på SJ:s spår i ungefär 400 mil. Trots alla besvärligheter som drabbar andra jämt och hela tiden (enligt kvällstidningarna) så hade det gått förvånansvärt bra, så långt….

Men skam den som ger sig. Jag tågade vidare på lördagen och söndagen och måndagen och nu på tisdagen.

Stay tuned.