söndag 29 mars 2009

Född den 4:e december (Barbros dag)

Rubriken låter som en filmtitel men den informationen är att betrakta som ren fakta när det gäller personlig information om mig. Jag är född just det datumet. Det var för en ohygglig massa år sedan. På den tiden fanns det inte ens Färg-TV. Det fanns inte så många TV-apparater över huvud taget då. Men hjulet var uppfunnet…

Det finns några exempel på att personer har blivit döpta till sin födelsedags namn enligt almanackan. Så blev det inte i mitt fall. Jag blev döpt efter farfar, som hette Fritz, och Arne efter min pappa som hade det som mellannamn. Hur Bengt kom in i bilden har jag inte en aning om. Visst finns det folk i släkten som heter så men jag har aldrig fattat varför jag skulle föra det namnet vidare. Och det är ju ett konstigt namn. Ibland kan jag se det som en felstavad böjning av adjektivet ”bäng”. Och det känns ju inte bra att heta någonting sådant. Nåväl.

Alla de namnen har jag kvar. Men för säkerhets skull så har jag kompletterat med namnet BeA som jag har kallats de senaste 30 åren.

Att ta ett nytt namn är ”inte så svårt”. Det är Skattemyndigheten som sköter om det, vilket känns bra. Dom har ju ordning på saker och ting. Men när JAG ville ha ordning på mina namn så att jag kunde få en legitimation med samma namn som stod på en del utbetalningsavier jag fick av brevbäraren, då blev det nobben.

- Bea !! Det är ju ett kvinnonamn. Det får du inte heta, sade hon vars namn var så fånigt att jag har glömt bort det.
- Jaha, sade jag. Skall du ringa till alla svenskar som heter Kim nu och be dom enas om ett gemensamt kön, sade jag.

Kanske inte så genomtänkt att gå på den linjen mot en myndighet. Men tydligen var det rätt väg, för hon satt tyst en stund innan hon sade att hon skulle se vad hon kunde göra. En vecka senare fick jag namnet godkänt och är nu den ende av manligt kön som faktiskt heter Bea. Men jag vill ju verka lite märkvärdig så jag skriver namnet med ett versalt ”A”.



Namn kan ibland vara grogrund till riktigt penibla situationer. När jag var 16 år höll det på att gå riktigt illa för mig tack vare just ett namn som framfördes YTTERST otajmat. Jag var upp över öronen kär i det vackraste jag över huvud taget kunde tänka mig. Och hon fann mig tillräckligt attraktiv för att vara min flickvän. Efter en god middag som hennes mamma hade lagat lade vi oss i soffan och ”gnussade” lite.

Men nu är det som så att jag, liksom många andra män, har rätt dålig simultanförmåga. Så att ligga på rygg OCH ”gnussa” på samma gång var tydligen en aktivitet för mycket så John Blund fick rycka ut på ett akutuppdrag.

Solen sken över en sommaräng. Jag gick barfota och testade att flyga över en skogsdunge, vilket gick alldeles förträffligt. På andra sidan satt min flickväns mamma vid ett stort vitt bord och löste korsord. När jag hade gjort en mjuk landning bland alla blommor och fjärilar så tittade hon upp från tidningen och log. Sedan sa hon:
- Jag har bara en sak kvar så är korsordet löst. Vet du vem som har namnsdag den 4:e december?
Jag log tillbacka och nickade. Sedan sade jag högt och tydligt.

- BARBRO !

Jag tror aldrig att jag någon gång har vaknat så fort.
- Vem är det ??????? sade min flickvän.
- Öh, vaddåå mmm…
- Barbro ! Vem är det.
- Vilken Barbro, sade jag som nu var klarvaken och började förstå att jag befann mig i en prekär situation.
- Du sade Barbro ! VEM är det ??

Då började jag knyta ihop drömmen med verkligheten och kände mig lättad. Det var ju bara att berätta vad jag hade drömt om så skulle hon förstå.

För att göra en lång historia kort. Hon trodde inte ett skit på vad jag sade. Istället försökte hon på alla sätt och vis hitta någon som hette Barbro som jag låg och drömde om när jag sov.

Hon hittade aldrig någon beroende på att det inte finns någon Barbro som jag kände då.

Nu har det gått 30 år och jag tror fortfarande att hon ibland funderar på om det inte fanns en liten Barbro i ett hemligt rum i mitt liv. Det måste jag fråga henne om jag skulle stöta på henne någon dag.

Men det fanns inga hemliga rum och jag kände ingen som hette Barbro på den tiden.

Idag gör jag det…

Och förutom att jag gör det så har jag aldrig säger ALDRIG, pratat någon mer gång i sömnen efter den dagen.

2 kommentarer:

  1. Oupps! Har varit med om något liknande, så jag vet precis hur "opopulär" man blir! På mindre än 10 röda!

    Jag hittade dej!! Googlade mej fram! :)

    Och förresten...min Olivia är oxå född 4:e december. (Fast då hade vi inte mindre än 2 färg-TV i huset...)

    SvaraRadera
  2. Döpt efter namnet på sin födelsedag...då hade jag hetat Börje - det hade ju inte varit så himla skoj...?! /Miss Juni

    SvaraRadera

Besökare