Ont det gjorde jätte-ONT !!

En gång för (mycket) länge sedan när jag var nyförlovad så "råkade" jag fastna med "Ollat i zipen". På den tiden var jag smärt, byxorna tajta och gylfarna lite väl speedade.

Så helt plötsligt stod jag där med toppen av... ja ni fattar... intrasslad i dragkedjan. Funderingarna på vilket som skulle gör minst ont, (dra uppåt eller neråt) for som oljade blixtar i huvvet. Innan jag hade kommit fram till den minst smärtsamma vägen så valde jag ett tredje alternativ, det sämsta skulle det visa sig. Jag slet till, dragkedjan åt ena hållet och ollat åt andra.

FATTA ! Hur mycket blod som kan fara ut den vägen och FATTA hur skönt det var.

Precis när jag föll baklänges ner på sängen och höll mig i kotten och bara lät tårarna, och blodet flöda så kom kärestan hem. Med skräckslagen blick frågade hon vad som hade hänt.

Och jag berättade mellan hulknigarna hur det hela gått till...
Ju mer jag berättade desto mer skrattade hon för att slutligen ha samma ställning som mig, fast på sovrumsgolvet, med den skillnaden att hennes tårar rann av en helt annan anledning.

-----------------------------------

Det finns en "fortsättning" på temat Mig - Ont, Sambo - Skrattande.

Några månader senare, när det hade slutat blöda, så var det dags för julpynt. Och då skulle det upp en Domherre på kaklet bakom spisen. Men just den platta varianten kunde inte flyga så den singlade ner bakom spisen. Inte en chans att den skulle få ligga kvar där till påsken det förstod jag ju snabbt på hennes tonfall.

Återigen tänkte jag ut en plan (men som så många gånger förr skulle det visa sig att det fanns vissa brister i planen). Eftersom jag antog att en av dammråttorna som inte synts till på ett tag bodde där bakom spisen så insåg jag att om vi drog ut spisen och hon skulle hitta någon förrymd dammtuss och då skulle det bli storstädning hela lördagskvällen. Det ville inte jag, som hade "lördagsmys" i min planering.

Så jag sade att om vi bara lutar spisen framåt så skall jag böja mig ner och fiska upp pippin.
Jodå. Hon lovade att hålla i spisen, ordentligt, när jag sträckte mig ner bakom.

Vad tror ni hände ??

NEJ, inte det ni tror !!!!!!!

När jag tar tag i spisen och lutar den framåt så bestämmer sig stekpannan av gjutjärn, som bodde i ugnen, att ge sig iväg. Som ett jehu for den ut och landade rakt på min stortå.

Lång historia kort.

Hon skrattade inte mindre den gången.
(Jag kunde tydligt höra henne skratt bakom den låsta toalettdörren...)

Vi är inte sambos längre….