Med sorg och saknad

Under midsommarhelgen nås jag av det ytterst tråkiga beskedet att en av mina äldsta bowlingvänner har gått ur tiden. Med bara två år kvar till den efterlängtade pensionen drabbades Isa Kilsbo av en sjukdom som blev henne övermäktig.
Jag träffade Isa i samband med en resa till en bowlingtävling i Paris 1980. Sedan dess har vi haft mycket kontakt med varandra av mängd olika skäl. Att hon arbetade på Bowlingförbundets kansli gjorde att vi under perioder nästan hade daglig kontakt.
Isa var också en av mina allra trognaste läsare när min kåseriserie om Fossilen fanns i den numera nedlagda tidningen Bowlaren. Hon var också en av de källor jag använde mig av för att stämma av vissa detaljer i texterna.
Vi har varit med om en hel del tillsammans men nu får jag ha våra gemensamma minnen för mig själv i fortsättningen.
Dagens blogginlägg är ett av de 25 avsnitten av "Fossilens liv och leverne" som fanns i Bowlaren. Detta avsnitt gillade Isa då det handlade om att det finns olikheter mellan män och kvinnor (inte bara i en bowlinghall.

Sov gott min vän.
--------------------------------------------------------------------

Texten publicerad i tidningen Bowlaren år 2004

Att vi råkade hoppa över ett avsnitt av Fossilen i förra numret var inte detsamma som att Fossilen har "lagt av". Men för en gångs skull fanns det tillräckligt mycket vettigt att publicera så jag inte behövde fylla ut tidningen med något av mina litterära mästerverk.

Jag vill samtidigt och omgående lugna alla prenumeranter med beskedet att Fossilen lever vidare. ”Ryktet om min död är betydligt överdriven.”. Detta meddelas här och nu, dessutom har jag personligen besvarat de båda mailen.
Till denna utgåva har jag funderat mycket runt det här med damer inom idrott. Har de egentligen något riktigt utbyte av idrott när de inte följer alla oskrivna regler som finns om hur man utövar idrott. Det är inte bara att gå in och rulla sig igenom 40 rutor eller sparka sig lerig på 90 minuters fotboll eller skaffa sig ett snorigt ansikte i skidspåret. Det kan vem som helst klara av.
Skillnaden mellan mäns och kvinnors inställning stavas ATTITYD.
Hur ofta hör man tjejer skylla på en oljemaskin när det fattas 100 poäng i protokollet?
Kan det vara så illa att dessa varelser enbart går ut på en arena och utför en insats och accepterar resultatet utan några omskrivningar. Att genomföra någonting, över huvud taget, utan att efteråt göra en djuplodande analys är lika komplett som ”En kokt med bröd” fast utan korv.
Ta vilken mästerskapskvalmatch som helst som fotbollslandslaget genomfört så är förhållandet ungefär 1:25 mellan matchtid och efteranalys. Bara någon dag eftergenomförd kamp vet vi hur påverkad centerhalven var av att hans farmor hade brutit lårbenshalsen dagen före matchen. Varje idrottsintresserad individ (i huvudsak män) vet ALLT om ALLT tack vare alla dessa analyser som genomförs.
Och vem är det som genomför dem ? Ja inte är det kvinnor inte.
När damerna i vår hall spelar sina matcher så gör dom bara det och så är det bra med det. Efteråt duschar dom och går hem. På nästkommande träning konstateras kallt och kliniskt att det inte blev mer än 683. Torsdagsträningen genomförs under det att dom har ett socialt utbyte av densamma. Men de analyserar inte mycket.
De har inte rätt ATTITYD till sin idrott.
Om en kvinna analyserar något så är det på sin höjd huruvida rosa slipsar passar till olivgröna skjortor. Jag ifrågasätter inte deras attityd till kläder och färger men det är ju inte alls lika viktigt om att ha rätt attityd till idrott
Vi män har en helt annan inställning till sådant som är viktigt i livet. Det brukar ta 2 timmar bara att ta sig ur omklädningsrummet. Och ytterligare 3 timmar innan alla 9 spelarna plus 1 coach och 18 pensionerade experter har enats om att det är dags för hallen att investera i en ny oljemaskin. Sällan eller aldrig hörs motsvarande krav från damklubben i hallen.
Senast damklubben drev en viktig fråga i hallen var för 3 år sedan när de krävde att hallchefen skulle införskaffa enhetligt kaffeporslin i serveringen. Men när det kommer till kritik mot banbehandlingen i hemmahallen får vi inget stöd från damerna
-Det är ju lika för alla , säger dom.
Men det är ju inte det det handlar om.
De fattar inte att när resultaten är för låga beror det alltid på yttre omständigheter och när resultaten är acceptabla så beror det alltid på den egna kvalitén.
Jag är bra men banorna gör mig ibland dålig. Så beskrivs ATTITYD.
Att komma fram till detta är omöjligt utan att ha gjort en ANALYS.
Idrott är inte det som händer på arenorna utan det som diskuteras i omklädningsrum, i fikarum, i sportspeglar och på fikaraster runt om i Sverige. Som katalysatorer till dessa diskussioner har människan skapat sportjournalister. Sportprofiler med ett gediget idrottsintresse, som gör dom till analytiker. Som aktiva brukar de på sin höjd ha ett DM-tecken i någon udda sportgren. Kombinationen avsaknaden av en egen idrottskarriär men ett brett sportintresse är det som behövs för att fylla Sportspegeln med 5 minuters resultatredovisning och 35 minuters analyser. Ingen kvinna klarar detta om hon inte beter sig som en man i rutan.
En sportjournalist har för säkerhets skull en före detta världsmästare som bisittare. Analysen blir då ännu mer fyllig och får då direkta kopplingar till den aktuella idrotten?
Men som sagt analyserande damer är det ont om.
Ta till exempel hur undermålig Kajsa Bergqvists analys var när hon höll på att riva ur sig i kvalet på Friidrotts-VM.
Hon konstaterade torrt:
-Jag hoppade dåligt idag.
Hade det varit Patrik Sjöberg så hade han inte varit klar i sitt analyserande än.
Med dessa fakta som grund välkomnar jag de 146 nya kloten som kommer varje år, de 547 olika banprofilerna som tas fram under en säsong samt de 4.583 olika varianterna på klotborrning som ser dagens ljus under ett kalenderår. Det är så mycket att ingen kommer att kunna allt om allting.
I ärlighetens namn så begriper jag inte ett smack om vad det handlar om, men vem märker det. Är jag tillräckligt övertygande i mina ställningstaganden så kan jag framstå som en analytisk expert i den lilla grupp som aldrig missar en hemmamatch nere i bowlinghallen.
Det är tack vare min analytiska förmåga jag kan framföra hållbara argument som förklarar hur det är möjligt missa 5:an med en halvmeter enbart på grund av yttre omständigheter.

Med analytiskt vänliga hälsningar.
Eder tillgivne Fossilen