lördag 27 juni 2009

Därför finns det inga kort på Leif Pagrotsky, iklädd jeans

Det finns så mycket man måste lära sig. Ju mer man kan ju äldre är man. Men det finns alltid utrymme och behov för mer kunskap.

Som det här med storlekar och mått.
I "brä´går´n" och i "klä´boa".
Det är inte lätt att vare sig köpa plankor eller jeans. Jag som aldrig varit någon snickare av rang blev lite ställd när man skulle hobbysnickra på förr-förra huset.
Mil och millimeter och måttenheterna däremellan har jag rätt bra koll på. Så att mäta upp 2-metersplank i en viss längd var inga problem när jag skulle bygga en altan för några år sedan. Däremot blev det problem när jag kom till själva dimensionerinegn på brädorna.

"Bottna med 3-tum-sex! Tryck ska det va!" sa en av experterna.

"Det kan inte bli bra mycket tryck i sexet med bara 3 tum bottnat",
tänkte jag och gick för att kontrollmäta.

Det var först senare jag insåg att i dessa kretsar pratar man i termer om tum istället för centimeter. Trots det blev det en altan som jag fick alldeles för dåligt betalt för när vi sålde huset efter separationen.

Nästa kunskapströskeln kom för inte så länge sedan i jeansaffären. Det storlekssystemet de använder sig av där är heller inte lätt att förstå.
När jag var ung och smal hade jag 167. När jag kom ur pubertåldern krävde jag 48 i storlek. Den övergick sedan till 96 och sedan jag tappade totalt den röda tråden i hur en människokropp växer och hur man storleksbedömer den.

Sedan blev jag jeans-nödig för något år sedan. Och då blev jag ställd inför samma storlekssystem som i "brä-går´n",
"tum x tum."
Alltså. Jag vet hur en "två-tum-fyra" ser ut nu men jag har ingen aning om vilken brädstorlek mitt arsle representerar.
Så jag fick chansa.

Första paret var inte min storlek, kan jag säga... 28 x 36.
Jag såg ut som om Cindy Peters hade snott ett par byxor från Kajsa Bergqvist.

När jag sedan gick ut i butiken så fattade jag vad som var så pedagogiskt fel med hela upplägget i affären.

Storlekarna är sorterade åt ena hållet hur FET man är.
Dom smalaste närmast dörren.
Det vill säga: Ju tjockare man är desto längre in i butiken måste man gå.

Åt andra hållet är dom sorterade i ordningen hur LÅNG man är.
Byxorna med dom kortaste benen ligger överst i hyllan.
Det vill säga: Ju kortare du är desto högre upp ligger din storlek.

Men hallå ! Vem tänkte igenom det där upplägget, som finns i varenda jeansbutik i hela Sverige (och större delen av övriga världen, inklusive Mellerud)

Jag når ju för helvete inte upp till min storlek utan hjälp!!!

Och Leif Pagrotsky når ju inte dit ens med hjälp.
Bevisligen.
Därför så finns det inga kort på honom i ett par "Levi´s 501:or"...

Så nu fick ni förklaringen på det också.

1 kommentar:

  1. det är inte lätt med storlekar varken på ena eller andra stället!

    SvaraRadera

Besökare